Bouppteckning: så går den till, fristerna och fel att undvika

Ansvaret ligger i första hand på den dödsbodelägare som har hand om den avlidnes egendom. Så här går det till:

1. Beställ dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket, på telefon 0771-567 567 eller med ett formulär på Skatteverkets webbplats. Intyget visar nuvarande och tidigare make samt barn, och barnbarn om ett barn inte lever. Föräldrar och syskon styrks i stället med ett utdrag ur folkbokföringsregistret, och sambo och testamentstagare står inte i intyget.
2. Ta reda på vilka som ska kallas: alla dödsbodelägare, en efterlevande make eller sambo och efterarvingarna. Vilka som ärver i ert fall kan ni se med Vem ärver?
3. Skriv in sista dagen i kalendern. Förrättningen ska hållas senast tre månader efter dödsfallet. Behöver ni mer tid ska ansökan om anstånd ha kommit in till Skatteverket inom samma tre månader.
4. Beställ beskeden för dödsdagen. Be varje bank om ett kapital- och räntebesked för dödsdagen, alltså saldot och räntan den dagen. Samla också uppgifter om bostad, värdepapper, försäkringar, lån och obetalda räkningar.
5. Utse en bouppgivare och två förrättningspersoner, och bestäm tid och plats.
6. Skicka kallelserna i god tid. Skatteverket skriver att det är lämpligt att skicka dem minst två veckor före förrättningen till den som bor i Sverige, och fyra veckor före till den som bor utomlands.
7. Håll förrättningen. Gå igenom tillgångar och skulder och fyll i Skatteverkets blankett Bouppteckning (SKV 4600). Bouppgivaren och båda förrättningspersonerna skriver under.
8. Skicka in originalet med bilagorna till Skatteverket inom en månad efter förrättningen.
9. Vänta på registreringen. Skatteverket skickar tillbaka originalet med ett bevis om registreringen. Spara det.

Varje steg förklaras nedan. Bodde den avlidne inte i Sverige ska en bouppteckning normalt inte göras här. Fråga då Skatteverket vad som gäller.

Förrättningen ska hållas senast tre månader efter dödsfallet (ärvdabalken 20 kap. 1 §). Bouppteckningen ska sedan lämnas in till Skatteverket inom en månad efter förrättningen (20 kap. 8 §). Hålls förrättningen den sista dagen ska bouppteckningen alltså ha kommit in till Skatteverket inom en månad därefter, vilket Skatteverket sammanfattar som fyra månader efter dödsfallet. Hålls den tidigare börjar också månaden för inlämningen tidigare.

Så räknas dagarna

Fristen slutar på samma datum som dödsdagen, tre månader senare. Finns inte det datumet i månaden, som den 30 februari, är sista dagen månadens sista dag. Är sista dagen en lördag, söndag eller annan helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton får förrättningen hållas nästa vardag (lagen om beräkning av lagstadgad tid, 1 och 2 §§). Samma regler gäller månaden för inlämningen. Två exempel:

• Dödsdag 24 september 2026. Tre månader senare är julafton, så förrättningen får hållas senast måndagen den 28 december. Bouppteckningen ska då ha kommit in till Skatteverket senast den 28 januari 2027.
• Dödsdag 30 november 2026. Februari har ingen 30:e, så sista dagen blir den 28 februari 2027. Det är en söndag, och förrättningen får hållas senast måndagen den 1 mars.

Vänta ändå inte till sista dagen. Blir en förrättningsperson sjuk den dagen flyttas fristen inte av sig själv. Er plan på två minuter räknar ut datumen från er dödsdag.

Anstånd

Hinner ni inte kan ni söka anstånd, alltså mer tid, hos Skatteverket. Ansökan ska ha kommit in senast tre månader efter dödsfallet, och den kan göras per telefon, mejl eller brev. Ring Skatteupplysningen på 0771-567 567, måndag till fredag klockan 8 till 16, och säg "ansöka om anstånd bouppteckning". Skatteverket kan förlänga tiden med hänsyn till hur boet är beskaffat eller av något annat särskilt skäl. Lagen räknar inte upp skälen, så berätta varför ni behöver mer tid.

Brevet från Skatteverket

Skatteverket skickar ett informationsbrev med bland annat ärendenummer, tidigast tre veckor efter dödsfallet. Fristerna räknas från dödsfallet, inte från brevet.

Om fristen missas

Skatteverket ska se till att bouppteckningen förrättas och lämnas in i tid. Har det inte skett kan Skatteverket ge ett föreläggande med vite, alltså bestämma en ny tid och ett belopp som ska betalas om den inte hålls. Skatteverket kan också utse en lämplig person som ser till att bouppteckningen görs (20 kap. 9 §). Hinner ni inte kan ni söka anstånd hos Skatteverket innan de tre månaderna har gått. Utan registrerad bouppteckning kan ni inte avsluta den avlidnes bankkonton eller söka lagfart för en fastighet, så det är bra att inte vänta längre än nödvändigt.

Till förrättningen ska alla dödsbodelägare kallas i god tid. En efterlevande make eller sambo ska alltid kallas, även om hen inte är delägare, och det ska även efterarvingarna (ärvdabalken 20 kap. 2 §). Ingen av dem måste komma, men alla måste ha kallats.

• Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare, alltså den som enligt ett testamente ska få hela boet eller en andel av det (18 kap. 1 §). Den som bara ska få en viss sak eller ett visst belopp är legatarie. Legatarien är inte delägare och behöver inte kallas.
• Gift, med bara gemensamma barn. Finns inget testamente ärver den efterlevande maken. Barnen är då efterarvingar och inte dödsbodelägare (3 kap. 1 § och 18 kap. 1 § tredje stycket), men de ska kallas. De får sitt arv när den efterlevande maken har dött. Hade makarna inga barn kan den avlidnes föräldrar eller syskon vara efterarvingar.
• Särkullbarn, alltså barn till den avlidne som inte är barn till den efterlevande maken, är dödsbodelägare och har rätt att få sitt arv direkt. Ett särkullbarn som avstår till förmån för maken blir i stället efterarvinge (3 kap. 9 §).
• Sambo. En sambo ärver inte utan testamente, men den efterlevande sambon kan begära bodelning av bostad och bohag som skaffats för gemensamt bruk. Begäran ska göras senast när bouppteckningen förrättas (sambolagen 8 §), och efter förrättningen går det inte längre. Begär sambon bodelning tas sambon upp som dödsbodelägare, och bostaden och bohaget antecknas och värderas särskilt. Bara den efterlevande sambon kan begära bodelning. Sambon har då alltid rätt att få så mycket av samboegendomen, efter avdrag för skulder och om den räcker, att sambons andel motsvarar två prisbasbelopp enligt det belopp som gällde vid dödsfallet (sambolagen 18 §). Är ni osäkra, fråga en jurist före förrättningen. Skatteverket skriver att begäran bör framgå av bouppteckningen, antingen genom att sambon intygar där att begäran har gjorts eller genom en handling som sambon skriver under och som bifogas i bestyrkt kopia.
• Testamente som inte har vunnit laga kraft. Då räknas både den arvinge som testamentet utesluter och den som enligt testamentet ska få hela eller en del av boet som delägare (18 kap. 1 § fjärde stycket), och båda kallas. En arvinge som testamentet utesluter ska ändå stå med i bouppteckningen (20 kap. 3 §).
• Delägare eller efterarvinge under 18 år, eller med god man eller förvaltare. Då kallas också förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren, och har ett barn två förmyndare kallas båda. Vem som skriver under för dem står i Fullmakt för dödsbo.
• Inga arvingar. Finns inga arvingar enligt lag ska Allmänna arvsfonden kallas, även om det finns ett testamente.

Kallelsen och kallelsebeviset

Enligt Skatteverket ska kallelsen säga vems bouppteckning det gäller och datum, tid och plats för förrättningen. Lagen säger bara "i god tid". Skatteverkets råd om två och fyra veckor står i stegen ovan.

För den som inte kommer ska ett bevis om att hen kallats i tid bifogas bouppteckningen (20 kap. 3 §). Skatteverket godtar en skriftlig bekräftelse som den kallade har skrivit under, eller postens kvitto på ett rekommenderat brev. Företräds någon av ett ombud bifogas fullmakten i stället.

Alla behöver inte träffas. Förrättningen hålls på en fysisk plats, men den som vill kan vara med per högtalartelefon eller video, skriver Skatteverket.

Uppgifter om alla som kallas

Sedan den 1 juli 2026 ska bouppteckningen ange namn, person- eller samordningsnummer och hemvist för alla som ska ha kallats. Har någon inget av numren anges födelsedatum (20 kap. 3 §). För arvingar anges släktskapen med den avlidne, och var den avlidne gift anges om barnen också är makens barn.

Den delägare som har hand om egendomen bestämmer tid och plats för förrättningen och utser två förrättningspersoner. Finns en boutredningsman eller testamentsexekutor gör hen det i stället (ärvdabalken 20 kap. 2 §).

Bouppgivaren lämnar uppgifterna om boet, oftast den delägare som har hand om egendomen. Enligt lagen ska det vara den som vårdar egendomen eller annars känner till boet bättre än de andra. Bouppgivaren bekräftar på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och att inget avsiktligt har utelämnats. Varje delägare, och en efterlevande make eller sambo, ska på begäran lämna uppgifter till bouppteckningen (20 kap. 6 §).

Förrättningspersonerna ska vara två och enligt lagen "kunniga och trovärdiga". De intygar att allt har antecknats rätt och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. Skatteverket skriver att de ska vara utomstående, alltså personer som inte har rätt att ärva den avlidne enligt lag eller testamente. I Skatteverkets broschyr står också att en förrättningsperson inte får vara dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för någon av dem, och inte heller förvaltare, förmyndare eller god man för en delägare eller efterarvinge. Har ni bett någon utomstående att förvalta dödsboet kan inte heller den personen vara förrättningsperson. Bouppgivaren kan inte heller vara förrättningsperson, eftersom förrättningspersonerna ska kontrollera att bouppgivaren har lämnat rätt uppgifter.

En anhörig som inte är något av detta kan vara förrättningsperson. Dödsboet kan också anlita någon som upprättar bouppteckningar, till exempel en begravningsbyrå, en bank eller en jurist. Enligt Skatteverkets broschyr måste bouppgivaren och minst en av förrättningspersonerna närvara vid förrättningen, men båda skriver under. Ersättning till förrättningspersonerna tas upp i bouppteckningen som en bouppteckningskostnad, bland skulderna.

Tillgångarna och skulderna tas upp som de var på dödsdagen, med värde och belopp (ärvdabalken 20 kap. 4 §). Var den avlidne gift tas båda makarnas tillgångar och skulder upp, var för sig, och enskild egendom anges särskilt. Ta med allt, även det som finns utomlands. Skatteverkets broschyr Bouppteckning (SKV 461) visar hur blanketten fylls i:

• Bankkonton. Be banken om ett kapital- och räntebesked för dödsdagen. Kontonummer behöver inte stå med.
• Värdepapper, som aktier och fonder, tas upp till marknadsvärdet på dödsdagen.
• Fastighet tas upp till marknadsvärdet eller till taxeringsvärdet året före dödsfallet. En bostadsrätt tas upp till marknadsvärdet.
• Lösöre, som möbler och husgeråd, tas upp till försäljningsvärdet. Det finns inget schablonbelopp. Mer i Hur värderar man lösöret i ett dödsbo?
• Försäkringar. En försäkring utan förmånstagare är en tillgång. Livförsäkringar och pensionssparande med förmånstagare ingår inte i boet, men de ska ändå anges i bouppteckningen (20 kap. 5 §), och Skatteverket vill ha en kopia av försäkringsintyget.
• Pension som betalas ut efter dödsdagen tas upp som en tillgång. En räkning som kommer efter dödsdagen men gäller tiden före tas upp som en skuld.
• Skulder är till exempel lån, hyra, el, telefon, sjukhusavgifter och skatteskulder. Begravningskostnaden och kostnaden för bouppteckningen tas också upp bland skulderna. Kostnader för att sköta boet efter dödsfallet, till exempel städning, får inte tas upp.
• Testamente och äktenskapsförord tas in i bouppteckningen eller bifogas (20 kap. 5 §).
• Gåvor och förskott på arv antecknas om en delägare begär det och någon av delägarna har rätt till laglott (20 kap. 5 §).

Kontoutdrag och fakturor behöver inte skickas med, skriver Skatteverket. Spara dem ändå, så att ni kan svara om Skatteverket eller en delägare frågar.

När bouppgivaren och båda förrättningspersonerna har skrivit under skickas bouppteckningen i original till Skatteverket, Bouppteckningssektionen, 871 87 Härnösand. Bifoga det som finns av följande:

• testamente, i original eller bestyrkt kopia, och ett godkännande av testamentet
• registrerat äktenskapsförord
• kallelsebevis för den som inte var med
• fullmakter
• arvsavstående och liknande handlingar
• beslut om god man och liknande

Sedan den 1 juli 2026 behöver ingen kopia av bouppteckningen skickas med. Skatteverkets blankett (SKV 4600) och broschyr (SKV 461) är ännu inte uppdaterade. Där står fortfarande förrättningsmän och bouppgivarens försäkran, och broschyren säger att en bestyrkt kopia ska med. Skatteverket skriver att blanketten går att använda ändå.

Lagen gör digital inlämning möjlig sedan den 1 juli 2026, men det går inte förrän Skatteverket har en digital lösning, och den fanns inte när vi kontrollerade den 5 oktober 2026. Tills vidare skickas bouppteckningen på papper.

Fyll i en ingivare på blanketten. Det är den som Skatteverket kontaktar om något behöver kompletteras, och den som får tillbaka den registrerade bouppteckningen. Spara en kopia av allt ni skickar.

Registreringen

Ärendena handläggs i den ordning de kommer in, och Skatteverket ger ingen förtur. Kötiden innan ett ärende fick en handläggare var cirka 10 veckor när vi kontrollerade Skatteverkets sida den 5 oktober 2026. Mer om tiden från dödsfall till registrering i Hur lång tid tar en bouppteckning?

Skatteverket registrerar bara en bouppteckning som har gått till så som lagen säger. Är den bristfällig kan Skatteverket bestämma en tid för att rätta bristen, med vite (20 kap. 9 §). När bouppteckningen är registrerad skickas originalet tillbaka till ingivaren med ett bevis om registreringen. Det är en värdehandling, så spara den. Kopior kan beställas hos Skatteverket.

Medan ni väntar

Löpande räkningar kan betalas med dödsboets pengar innan bouppteckningen är registrerad. Bankerna har var sin tjänst för det, med olika villkor: Swedbank · Nordea · Handelsbanken · SEB. Andra skulder bör vänta. Innan en månad har gått efter förrättningen får en skuld bara betalas om det med fog kan antas att betalningen inte skadar borgenärerna (21 kap. 1 §).

Ingen delägare kan tvingas till ett arvskifte innan bouppteckningen är förrättad och alla kända skulder är betalda eller pengar har satts av för dem (23 kap. 2 §). Delar ni upp tillgångarna innan skulderna är betalda eller pengar har satts av för dem kan delningen gå åter, så att skulderna kan betalas (21 kap. 4 §). Arvskiftet är ett avtal mellan alla delägare, och Skatteverket svarar inte på frågor om det.

Räcker den avlidnes tillgångar inte till mer än begravningen och andra utgifter för dödsfallet, och finns ingen fastighet eller tomträtt, kan socialnämnden i den avlidnes hemkommun göra en dödsboanmälan till Skatteverket i stället för en bouppteckning (ärvdabalken 20 kap. 8 a §). Var den avlidne gift räknas också hens andel i makens giftorättsgods. Det är kommunen som prövar om det går, och dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet. Kontakta socialkontoret så snart som möjligt om ni tror att det kan bli aktuellt, och vänta med att tömma bostaden. Fristen på tre månader för bouppteckningen gäller ändå. Har kommunen inte bestämt sig när den närmar sig, sök anstånd hos Skatteverket. Läs mer i Dödsboanmälan eller bouppteckning.

En bouppteckning ska ändå förrättas om en ny tillgång kommer fram så att villkoren inte längre gäller, eller om en delägare eller någon annan vars rätt beror på det, till exempel en borgenär, begär det och ställer säkerhet för kostnaden. Den ska då förrättas inom tre månader från att tillgången kom fram eller begäran gjordes (20 kap. 8 a §).

Blir en ny tillgång eller skuld känd efter förrättningen, eller upptäcks ett annat fel i bouppteckningen, ska en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad (ärvdabalken 20 kap. 10 §). Skatteverket räknar månaden från att felet upptäcktes, och tilläggsbouppteckningen ska sedan lämnas in inom en månad från förrättningen. Samma regler gäller som för bouppteckningen: kallelser, bouppgivare och två förrättningspersoner.

Exempel är ett konto som ingen kände till, en skuld som dyker upp, fel i vilka som är delägare eller ett testamente eller äktenskapsförord som saknades. Ett tillägg behövs däremot inte bara för att en tillgång värderades för lågt, eller för att ett testamente vinner laga kraft efter förrättningen, skriver Skatteverket.

Använd Skatteverkets blankett Tilläggsbouppteckning (SKV 4578). Adressen den ska skickas till står på blankettens följeblad.

• Anstånd söks för sent. Ansökan måste ha kommit in inom tre månader från dödsfallet. Efter det kan Skatteverket inte förlänga tiden.
• Någon kallas inte. Glöm inte efterarvingar, särkullbarn och, när arvingar saknas, Allmänna arvsfonden. Har någon som skulle ha kallats inte kallats kan Skatteverket inte registrera bouppteckningen som den är (20 kap. 9 §). Beställ dödsfallsintyget med släktutredning tidigt.
• Fel förrättningsperson. En delägare, en efterarvinge, ett ombud för någon av dem eller en delägares gode man kan inte vara förrättningsperson.
• Saldo från fel dag. Tillgångarna ska tas upp som de var på dödsdagen. Ett saldo från i dag räcker inte, så be banken om beskedet för dödsdagen.
• Den efterlevande makens del saknas. Var den avlidne gift ska båda makarnas tillgångar och skulder med.
• Fel poster bland skulderna. Kostnader för att sköta boet efter dödsfallet, som städning, hör inte dit. Begravningen och bouppteckningen gör det.
• Försäkringar med förmånstagare tas upp som tillgång. De ingår inte i boet, men ska anges.
• Personnummer saknas. Sedan den 1 juli 2026 ska person- eller samordningsnummer stå med för alla som ska ha kallats, annars födelsedatum.
• Sambon begär bodelning för sent. Begäran ska göras senast vid förrättningen.
• Arvet delas innan skulderna är betalda. Då kan delningen gå åter.

Gör ni den själva: beställ dödsfallsintyget med släktutredning, skriv in fristen i kalendern och följ stegen överst på sidan. Skatteverkets blankett och broschyr finns under Källor. Inga beslut behöver fattas i dag.

Vill ni lämna över bouppteckningen gör vi den åt er, i hela Sverige, för 4 900 kr, inklusive moms, fast pris för ett normalt bo. Ni utser själva två förrättningspersoner som inte har någon del i boet, och vi förklarar vilka som får vara det. Visar det sig att det finns ett testamente, tillgångar utomlands, näringsverksamhet eller en tvist mellan delägare får ni ett nytt pris skriftligt, och inget mer görs förrän ni har godkänt det. Säger ni nej avslutas uppdraget, och ni betalar ingenting för det arbete vi redan har gjort. Behövs juridisk bedömning tar vi in en jurist efter en separat offert. Ni beställer beskeden med vår lista, vi går igenom dem, ordnar förrättningen och lämnar in. Arvskifte, bodelning, tolkning av testamente och tvister ingår inte. Alla delägare skriver under uppdragsavtalet, så är ni inte överens är en jurist rätt väg. Läs om bouppteckningen hos oss.

Vad en bouppteckning kostar på olika sätt står i Vad kostar en bouppteckning?

Läs vidare: Er plan på två minuter, med era egna datum · Dödsbo steg för steg, där bouppteckningen är steg 6 · Hur lång tid tar en bouppteckning? · Fullmakt för dödsbo · Ordlista: orden ni möter i ett dödsbo.